9 stadier i miljökonsekvensbedömningsprocessen

Inga kommentarer

Varje projekt som har potential att påverka miljön måste genomgå en miljökonsekvensbedömning. Detta görs vanligtvis för att fastställa dess inverkan, vare sig den är positiv eller negativ.

Processen för miljökonsekvensbedömning (MKB-processen) har pågått i över fyra decennier. Dess historia går tillbaka till året Rachel Carsons Silent Spring, publicerad 1962, där de skadliga effekterna av bekämpningsmedel först uppmärksammades av allmänheten. Gradvis började oron för befolkningstillväxt, urbanisering, industrialisering och föroreningar öka i olika länder.

I USA, år 1970, undertecknades National Environmental Policy Act (NEPA) i lag. NEPA var den första miljölagstiftningen som krävde miljökonsekvensbeskrivningar (EIS) av föreslagna projekt som avsevärt kommer att påverka kvaliteten på den mänskliga miljön.

Lagen krävde federala myndigheter att integrera miljövärden i sina beslutsprocesser, genom att överväga miljökonsekvenserna av deras föreslagna åtgärder och rimliga alternativ till dessa åtgärder.

Dessutom ledde Earth Day-demonstrationen – planerad av senator Gaylord Nelson i april – där 20 miljoner amerikanska medborgare deltog, till skapandet av Environmental Protection Agency (EPA) i juli 1970

Efter USA antog andra länder som Kanada, Australien, Nya Zeeland, Columbia (1973-1974) och Filippinerna (1978) processen för miljökonsekvensbedömning.

1981 reviderade USA:s byrå för internationell utveckling (USAID) National Environmental Policy Act (NEPA). Genom sin översyn blev miljökonsekvensbedömning (MKB) ett mandat för biståndsprojekt. Detta var det första försöket att införa MKB-system inom biståndsområdet

1989 antog Världsbanken MKB för större utvecklingsprojekt, där ett låntagarland var tvungen att göra en MKB under bankens tillsyn.

Vad är miljökonsekvensbedömning?

Miljökonsekvensbedömning är en tvärvetenskaplig steg-för-steg-process för utvärdering, samordnad av erkända myndigheter, av ett föreslaget projekt, för att fastställa vilken inverkan (positiv eller negativ) projektet kommer att ha på miljön där det ska placeras.

Det definieras också som studien för att förutsäga effekten av en föreslagen aktivitet/projekt på miljön.

UNEP definierar miljökonsekvensbedömning (EIA) som ett verktyg som används för att identifiera de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av ett projekt innan beslut fattas.

International Association for Impact Assessment definierar det som den systematiska processen att identifiera framtida konsekvenser av en aktuell eller föreslagen åtgärd."

Under de första åren av MKB:n låg fokus på de biofysiska effekterna av föreslagna projekt (dvs. vatten- och luftkvalitet, flora och fauna, klimat och hydrologi, etc.). Men idag bedömer EIA sociala, hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. I allmänhet görs en MKB för specifika utvecklingsprojekt, såsom kärnkraftverk, stora dammbyggen och bostadsbyggande.

Miljökonsekvensbeskrivning, som ett nationellt instrument sätter i schack mänskliga aktiviteter på miljön. Processen för miljökonsekvensbedömning är föremål för ett beslut av en behörig nationell myndighet.

MKB jämför olika alternativ för ett projekt och försöker identifiera det som representerar den bästa kombinationen av ekonomiska och miljömässiga kostnader och fördelar.

MKB förutsäger inte bara effekterna av ett föreslaget projekt. Om det är negativt föreslår miljökonsekvensbedömningen åtgärder för att mildra negativa effekter och förutsäger om det kommer att bli betydande negativa miljöeffekter, även efter att begränsningen har genomförts.

Processen för miljökonsekvensbedömning är en av 20-talets framgångsrika politiska innovationer för miljövård. Denna process ger nyckelbeslutsfattare i ett projekt uppdaterad information om de sannolika konsekvenserna av deras beslut innan de fattar dessa beslut.

De är alltså ansvariga för sina beslut. MKB-processen främjar informerat och öppet beslutsfattande samtidigt som man försöker undvika, minska eller mildra potentiella negativa effekter genom att överväga alternativa alternativ, platser eller processer.

MKB är en del av miljöbedömningen. Medan miljöbedömning är en holistisk studie, är MKB inriktad på ett specifikt projekt.

Betydelsen av miljökonsekvensbedömning

  • Miljökonsekvensbedömningsprocessen utförs i början av projektcykeln, så potentiella problem upptäcks i tid.
  • Miljökonsekvensbedömningsprocessen säkerställer att det finns en koppling mellan ekonomisk utveckling och miljömässig hållbarhet. Det gör det också möjligt för oss att genomföra en miljökostnads-nyttoanalys av projekt i ett inledningsskede.
  • Det hjälper planeringen och förvaltningen att vidta långsiktiga åtgärder för effektiv förvaltning och miljövård
  • MKB är potentiellt en användbar komponent i god miljöledning.
  • MKB-processen gör det möjligt för projektledare att veta vilket projekt som behöver full screening för att förhindra eventuella skador på miljön.
  • Hjälper till att bedöma potentiella effekter som är relevanta för miljölagstiftningen baserat på lagstiftningens krav.
  • EIA identifierar inte bara problem utan tillhandahåller också begränsningsåtgärder i förväg för att förutse katastrofer som sannolikt kommer att inträffa.
  • Genom en miljökonsekvensbedömningsprocess skyddas och bevaras biologisk mångfald och livsmiljöer. Detta uppnås på grund av skadliga projektdesigner och metoder, alternativ tillhandahålls.
  • MKB förutspår den negativa eller positiva effekten av ett föreslaget projekt. Detta uppmuntrar genomförandet av projekt som påverkar miljön positivt och motverkar genomförandet av destruktiva projekt.
  • MKB föreslår möjliga, säkrare eller mindre skadliga alternativ som ersättning till mer skadliga projektdesigner och metoder.
  • MKB tar fram en miljöledningsplan och en sammanfattning för den icke-tekniska allmänheten.
  • Samhällenas och andra intressenters engagemang i beslutsfattande under MKB hjälper till att minska konflikter i samband med utvecklingsprojekt.
  • MKB främjar optimalt utnyttjande av resurser och besparing av tid och kostnader för projektet
  • Det främjar genomförandet av miljövänliga projekt

Lagen om miljökonsekvensbeskrivning

MKB-lagen tillkom 1992. Lagen anger tydligt kraven för en MKB, hur MKB-övningen ska och inte ska genomföras, vem som utför den, projekt som kräver MKB och vilka som inte gör det.

Enligt lagen krävs inte MKB om det föreslagna projektet finns med i listan över projekt med minimal miljöpåverkan enligt överenskommelse mellan den godkända myndigheten; projektet ska genomföras under en nationell nödsituation för vilken tillfälliga åtgärder har vidtagits av regeringen; Projektet ska genomföras med hänsyn till omständigheter som, enligt myndighetens uppfattning, ligger i folkhälsan eller säkerhetens intresse.

Lagen rekommenderar också MKB för projekt om bostäder, fiske, jordbruk, vattenförsörjning, avfallsbehandling och bortskaffande, transport, resort och rekreationsutveckling, järnvägar, stenbrott, kraftproduktion och överföring, gruvdrift, petroleum, hamnar, infrastruktur, industri, skogsbruk, landåtervinning, flygplats, dränering och bevattning. Specifikationer kan ses på http://faolex.fao.org/docs/pdf/nig18378.pdf

9 stadier i miljökonsekvensbedömningsprocessen

  • Projektidentifiering och definition
  • Screening
  • Omfattning
  • Baslinjestudie
  • Konsekvensanalys
  • Effektreducering
  • MKB-rapport
  • Granskning av utkast till MKB-rapport
  • Beslutsfattande

Stadierna i en miljökonsekvensbedömningsprocess skiljer sig från ett land till ett annat. De grundläggande stegen måste dock tillämpas som en standard för god praxis. Dessa stadier som är vanliga i alla MKB-strukturer är screening, omfattning, konsekvensanalys, begränsningsåtgärder, rapportering, granskning, beslutsfattande och revision. De stadier som ingår i en miljökonsekvensbedömningsprocess bestäms av landets eller givarens krav.

1. Projektidentifiering och definition

Detta skede verkar obetydligt men kan bli komplext speciellt för stora och flera projekt. Det föreslagna projektet är angett och specifikt definierat för att med noggrannhet fastställa zonen av möjliga påverkan och för att inkludera verksamheter som är nära förknippade med förslaget så att hela omfattningen av miljöpåverkan utvärderas.

2. Screening

Screening görs för att avgöra om ett projekt kräver en MKB eller inte och vilken nivå av bedömning som ska utföras. Tröskelkravet för en MKB kan bero på det ekonomiska värdet av ett projekt, vilken påverkan projektet kommer att få eller vilken typ av projekt det är. På vissa ställen finns en lista över projekt som kräver MKB.

När ett projektförslag har lämnats in till den myndighet som ansvarar för MKB inom ett visst område, skickar myndigheten en representant till projektledaren. De diskuterar ämnen som orsaken till projektet, storleken, kostnaden, huvudsakliga intressenter, motstånd och om vissa delar av projektet är förhandlingsbara eller inte. MKB-ombudet tar också hänsyn till och förhör alla personer som är ansvariga för de olika kategorierna av projektet för att bedöma exakt vad projektets alla effekter kommer att bli.

En resa till platsen är mycket nödvändig under screening. Detaljer som platsens exakta koordinater tas. In situ tester görs också, bilder på platsen och omgivande miljö tas. Dessa kommer att göra projektet mer realistiskt och lätt att bedöma när du är borta från platsen.

Regler som gäller för projektet studeras också i detta skede av miljökonsekvensbedömningsprocessen. Detta är viktigt eftersom dessa regler också kan avgöra om en grundläggande eller fullskalig miljökonsekvensbedömning krävs.

Screening underlättar välgrundat beslutsfattande. Den ger en tydlig, välstrukturerad, saklig analys av effekter och konsekvenser av föreslagna åtgärder. Under denna process sållas miljömässigt, socialt och ekonomiskt osunda projekt bort

Miljöpåverkan av ett projekt kan förändras över tiden. Under screeningsteget och hela MKB-processen beaktas därför effekterna under projektets livslängd, från byggfasen till driften och efter stängning.

3. Omfattning

Omfattning är det stadium i miljökonsekvensbedömningsprocessen som gör allmänheten och icke-statliga organisationer medvetna om ett föreslaget projekt och låter dem uttrycka sina åsikter om projektet. Under scoping identifieras de nyckelfrågor och effekter som bör undersökas ytterligare. Denna identifiering är baserad på lagkrav, internationella konventioner, expertkunskap och allmänhetens engagemang. Även gränsen och tidsgränsen för studien är satt.

Omfattningsaktiviteter inkluderar också att identifiera nyckelintressenter och introducera dem till projektet och intressentlistan, belysa de viktigaste frågorna, värderingarna och farhågorna som behöver uppmärksammas under en MKB, beslutet om man ska fortsätta med ett projekt eller inte, hitta alternativa utformningar eller platser för ett projekt, som införlivar skyddsåtgärder i utformningen av projektet, eller ger kompensation för negativa effekter, identifierar alla policyer, förordningar och detaljerade aspekter av bedömningen och slutligen att härleda referensvillkor (TOR) för konsekvensbedömningen .

TOR fungerar som vägledning för MKB-beredning. En idealisk TOR täcker alla problem och effekter som har identifierats under omfattningsprocessen.

TOR innehåller följande information:

  • Projektbeskrivning
  • Lista över de myndigheter eller departement som ansvarar för att övervaka MKB-processen och fatta beslut
  • Projektplats (även kallad 'påverkanszon')
  • MKB-krav i tillämpliga lagar eller förordningar
  • Effekter och frågor som ska studeras
  • Begränsnings- och/eller övervakningssystem som ska utformas
  • Bestämmelser om allmänhetens engagemang
  • Viktiga intressenter
  • Tidsram för att slutföra MKB-processen
  • Förväntad arbetsprodukt och leveranser.
  • MKB-budget

Ett utkast till TOR kan göras tillgängligt för allmänheten att granska och lämna sina kommentarer.

4. Baslinjestudie

I detta skede genomförs en omfattande studie av projektplatsen och dess miljö. Komponenter som studeras inkluderar den fysiokemiska miljön (klimat, meteorologi, geologi, jordtyp och fördelning, grundvattenegenskaper, luftkvalitet och bullernivåer); biologisk miljö (läge och fördelning av flora och fauna vilda egenskaper); socioekonomiska och hälsomässiga förhållanden som beskriver demografi, kultur, kulturarv, sociala och hälsotillstånd för människor och deras miljö.

Baslinjedata kan erhållas från litteratur, fältundersökningar, mätningar och insamling av representativa prover etc.

5. Konsekvensanalys

Här identifieras och förutsägs alla betydande miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av det föreslagna projektet, inklusive den detaljerade utarbetandet av alternativ till projektdesignen.

6. Effektreducering

När allt kommer omkring, effekter har förutspåtts och identifierats, åtgärder för att minska nivån av miljöskador och för att undvika potentiella negativa konsekvenser av det föreslagna projektet rekommenderas.

7. MKB-rapport

Efter dessa steg som diskuterats ovan tas en rapport som kallas MKB-utkastet fram. Det kallas utkast eftersom det inte har godkänts. Rapporten fungerar som ett beslutsverktyg för allmänheten och som vägledning för förslagsställaren vid genomförandet av projektet. Av dessa skäl måste rapporten skrivas till allas förståelse, i enlighet med TOR och internationella bästa praxis.

Rapporten ger en sammanfattning av miljökonsekvensbedömningsprocessen. Den börjar med en sammanfattning av projektet och slutar med detaljer om miljöförvaltningsplanen (EMP) som kommer att styra genomförandet av projektet.

8. Granskning av utkast till MKB-rapport

Denna granskning undersöker huruvida utkastet till MKB-rapport är adekvat och effektivt och ger den information som behövs för beslutsfattande.

Granskning av MKB-rapporten genomgår intern granskning, extern granskning och formell offentlig utfrågning. En intern granskning görs av utvalda experter inom tillsynsmyndigheten. Extern granskning utförs av yrkesverksamma utanför tillsynsmyndigheten. Kopior av utkastet till MKB skickas till dessa experter (särskilt de inom den akademiska världen) för granskning och feedback.

En offentlig utfrågning genomförs av intressenterna – de som kommer att påverkas av projektet på ett eller annat sätt. Detta inkluderar medlemmar av samhället där projektet ska placeras, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter, etc.

Intressenternas engagemang kommer med många fördelar. Det hjälper till att koppla traditionell kunskap om miljön till projektet. Detta ger mer detaljer till MKB-rapporten. Det förmedlar också samhällets åsikter om projektet och förhindrar kaos i samband med utvecklingsprojekt.

9. Beslutsfattande

I detta skede kan ett projekt godkännas, förkastas eller utsättas för ytterligare förändring. Ett projekt godkänns om alla problem som togs upp under granskningen togs upp av MKB-teamet eller om alla betydande negativa effekter har mildrats ordentligt. När dessa faktorer inte är på plats kommer projektet inte att godkännas.

När ett projekt har godkänts utfärdar tillsynsorganet en miljökonsekvensbeskrivning till förslagsställaren. Detta certifikat är ett klartecken för förslagsställaren att påbörja sitt projekt.

Efterövervakning eller revision kommer in i bilden när projektet har tagits i drift. Projekt övervakas för att säkerställa att deras effekter inte överskrider de lagliga normerna. Det görs för att säkerställa att genomförandet av de mildrande åtgärderna sker på det sätt som beskrivs i MKB-beskrivningen.

Vanliga frågor

Vem kan göra en MKB?

Beroende på vilket MKB-system som finns, utförs MKB av antingen (1) den statliga myndigheten eller departementet, eller (2) den projektansvarige.

Om MKB-lagarna tillåter kan endera parten välja att anlita en konsult för att förbereda MKB:n eller hantera specifika delar av MKB-processen, såsom allmänhetens deltagande eller tekniska studier.

Vilka länder har MKB på plats?

Alla länder genomför MKB för större projekt.

Vem utarbetar MKB-rapport?

MKB-redovisning upprättas av den som genomför MKB-processen. Detta kan vara tillsynsmyndigheten eller projektförespråkaren.

Hur lång tid kan en MKB-process ta?

Enligt Food and Agricultural Organization, "Längden på MKB kommer att bero på programmet, planen eller projektet som granskas. Processen tar dock vanligtvis mellan 6 och 10 månader från förberedelse till granskning”.

Rekommendationer

+ inlägg
Märkta med

Kommentera uppropet

E-postadressen publiceras inte.